INRIKES. Häromdagen nåddes vi av beskedet om att asylförläggningen på Hotell Ankaret läggs ned av Migrationsverket. Nu återstår att se om hotellgästerna till stadens enda hotell vill komma tillbaka. Erfarenhetsmässigt brukar det vara svårt att locka tillbaka besvikna kunder.
Nu ser jag att Sverigedemokraterna ska hålla möte den 26 februari på Koordinaten i Oxelösund. Det är egentligen inget konstigt i det och det har hänt flera gånger tidigare att demokratiska partier har möten i lokaler som kommunen förfogar över.
Det intressanta är att Koordinaten sköts av Kultur och Fritid i Oxelösund där Patrik Renfors är ordförande. Patrik är dessutom ordförande i Vänsterpartiet, Oxelösund och lite annat. Herr Renfors är också samma person som kallade f.d. Folkets Hus för ”Fort Nazi” när de upplät lokaler till Sverigedemokraterna.
Nu gör alltså herr Renfors precis det som han kallade andra nazister för.
Patrik är med andra ord en man som tror att dubbelmoral betyder dubbelt så bra.
F.d. Folkets Hus håller numera på att byggas om till bostäder vilket många i Oxelösund tycker är tråkigt, men med av invånarna framröstade kommunpolitiker som aktivt motarbetade att de skulle bli ett riktigt Folket Hus igen, tillsammans med en lokaltidnings som skrev grovt osakligt om detta så återstod inget annat.
Vänsterpartiet låg för övrigt till stor del bakom att Folkets Hus såldes till privata ägare, men det tar vi en annan gång.
TIDIGARE 2015-05-27. Vänsterledare kallar företagsledare nazist och blir belönad
De senaste dagarna har vi skrivit om att den Eskilstunastyrda lokaltidningen Södermanlands Nyheter blivit fällda av PO och PON. Här och Här. SN fälldes för grova publicistiska övertramp när de pekade ut en av Oxelösunds företagare och fastighetsägare som nazist. SN är naturligtvis och självklart ansvariga för vad de skriver men att av uttrycken som användes i artikeln ”fort nazi” kom från en av stadens ledande politiker. Vänsterpartiets ledare i Oxelösund, Patrik Renfors.
Vänsterledaren Patrik Renfors i Oxelösund kallar gamla Folkets hus för ”Holmströms fort-nazi” på sin Facebook enligt SN.
Patrik Renfors, vänsterledare som hyr ut lokaler till Sverigedemokraterna.
Det är otroligt korkad av en ledande politiker som ska vara med att styra kommunen och säger att de önskar ett bra näringslivsklimat. Patrik Renfors (V) har tydligen retat upp sig på att Holmström som äger f.d. Folkets Hus hyrt ut reklamplatser och lokaler till Sverigedemokraterna i Folkets Hus och kopplat detta till nazism. Andra partier som Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna har också hyrt plats där liksom tidigare Socialdemokraterna och fackföreningarna ABF och Kommunal, och i rådsalen i Folkets Hus hänger ett porträtt av Olof Palme på en av väggarna så helt klart finns det plats för alla.
Patrik Renfors är ordförande för Vänsterpartiet i Södermanland, partiets förstanamn i Oxelösund och ordförande i Kultur- och Fritidsnämnden i Oxelösund. Kort sagt en högt arvoderad så kallad toppolitiker vars göranden och låtanden medborgarna förväntar sig ska granskas extra hårt av media och politiska motståndare.
Lokalt är det monopoltidningen SN som har den viktiga granskande rollen. När Patrik Renfors i sociala medier beskriver det av fastighetsförvaltaren Åke Holmström ägda Folkets hus som ”Holmströms fort-nazi” är det att rubricera som ärekränkning, ett samlingsnamn för förtal och förolämpning, ett brott som faller under tryckfrihetsbrott. ”Med förtal avses att utpeka någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämna uppgifter som är ägnade att utsätta denne för andras missaktning”, slut citat.
Det faktum att en ledande kommunalpolitiker offentligt märker ur en företagare i den egna kommunen som nazist, den av Patrik Renfors använda naziststämpeln fastnar ju inte enbart på det aktuella huset utan även på fastighetsägaren Åke Holmström och hans famil, borde på en fungerande nyhetstidning rimligen leda till att politikern ifråga ställs till svars för sitt oacceptabla och djupt kränkande uttalande och att politiker i största allmänhet, och Oxelösunds kommunpolitiker i synnerhet, tar offentligt avstånd från den av Renfors använda nazireferensen.
Tydligen förstår inte Patrik Renfors själv innebörden av sitt grova övertramp och lämnar sina politiska uppdrag för en kortare eller längre tid, vilket i så fall skulle tyda på åtminstone en gnutta självkritik. Patrik och SN begriper inte att ”fort Nazi” förknippas med gaskamrar, massmord, andra världskriget osv. och det är bland det värsta man kan kalla någon människa för.
Istället ges han utrymme i SN att framföra en ursäkt som inte är någon ursäkt. Mer är det inte med den saken. SN som högtravande i tid och otid säger sig verka på läsarnas uppdrag ställer inte en enda kritisk fråga till Patrik Renfors än mindre ifrågasätter de hans framtida politiska roll i Vänsterpartiet och Oxelösund.
Häpnadsväckande nog återkommer istället SN med en egen artikel som även den märker ut Åke Holmström som nazist och förtydligat med rubriken ”fort-nazi” om den av Holmström förvaltade fastigheten Folkets hus. För det publicistiska haveriet klandras inte oväntat SN av Pressens Opinionsämnd, PON.
Beklämmande är också den totala bristen på civilkurage och den påtagliga feghetens hos kommunpolitikerna i Oxelösund där inte en enda folkvald, inom något parti, under hela processen vågar säga ett endaste pip om Patrik Renfors skandalösa beskrivning av en av kommunens egna företagare. Det kan bara tolkas som att dessa kommunpolitiker är rädda för att halka av sina egna välbetalda taburetter. Vilken ynkedom. Vilket svek mot de egna väljarna och framför allt; vilket svek mot företagaren Åke Holmström och hans familj.
Vänsterpartisten får ta ansvar för vad han säger och skriver som alla andra. Han har ju inte precis blivit drabbad för sitt ”fort-nazi”, tvärtom, han har blivit belönad. Den som oförskyllt drabbats är som bekant Åke Holmström och Åkes familj.
-Detta gör Pettersson lite smågrinig eftersom jag vet hur svårt, för att inte säga omöjligt, det är för en enskild person att hävda sin rätt mot såväl media som politiker.
För övrigt gick pratet vid valet i höstas i vänsterkretsar att de asylsökande i staden borde slippa se valreklam från Sverigedemokraterna. Nu är jag inte så säker på att de har en aning om vad som står på de olika valaffischerna men den intresserade kunde ha förklarat att det är demokrati och här får vi tycka vad vi vill, nästan!
Däremot tror jag många som nu bor i staden och flytt undan kommunismen, från Ingermanland, Karelen, Ungern och Tjeckoslovakien med flera platser inte är så glada att se Patriks parti, med sin historia, d, göra reklam på stadens gator.
1917 Socialdemokratiska Vänsterpartiet bildas av bland annat Zeth Höglund, Carl Winberg och Karl Kilbom, som lämnat socialdemokraterna. Partiledarskapet delas av Höglund och Winberg.
1918 Ernst Åström och Karl Kilbom blir partiledare.
1919 Socialdemokratiska Vänsterpartiet ansluter sig till Komintern, den kommunistiska internationalen.
1919 Zeth ”Zäta” Höglund blir partiledare, igen.
1921 Partiet byter namn till Sveriges Kommunistiska Parti.
1924 Sveriges Kommunistiska Parti splittras. Zeth Höglund och ”höglundarna” går tillbaka till socialdemokraterna.
1924 Nils Flyg blir partiledare. (Nils Flyg blir efter några år nazist; se nedan.)
1929 Partiet splittras, i ”sillénare” och ”kilbommare”, anhängare av Hugo Sillén resp. Karl Kilbom. Kilbommarna, däribland före detta partiledarna Karl Kilbom och Nils Flyg, bryter sig loss och kallar tills vidare även det andra partiet för Sveriges Kommunistiska Parti.
1929 Sven Linderot blir partiledare.
1934 Det andra Sveriges Kommunistiska Parti byter namn till Socialistiska Partiet. Ledare är Karl Kilbom och Nils Flyg, vilka alltså bägge två är före detta ledare för det ursprungliga Sveriges Kommunistiska Parti.
1937 Före detta kommunistledaren Karl Kilbom lämnar Socialistiska Partiet och går (efter tjugo år) tillbaka till socialdemokraterna.
1937 Under ledning av före detta kommunistledaren Nils Flyg utvecklas Socialistiska Partiet till ett nazistiskt parti.
1939 Molotov-Ribbentrop-pakten ingås. Sveriges Kommunistiska Parti är under två år allierat med Nazityskland.
1940 Sveriges Kommunistiska Parti stöder Nazitysklands ockupation av Norge och Danmark. (Hitler och Stalin är ännu allierade.) Dagen efter Tysklands invasion av Norge och Danmark skriver partiorganet Ny Dag:
”Det är de små staternas beskyddare England och Frankrike, som med sin flagranta kränkning av Norges suveränitet framkallar detta läge.”
1941 Molotov-Ribbentrop-pakten spricker.
1941 Sveriges Kommunistiska Parti försvarar Sovjetunionens invasion av Baltikum och Finland.
1951 Hilding Hagberg blir partiledare. Hagberg är en man som i alla lägen försvarar Sovjetunionen och dess diktator Josef Stalin.
1953 Stalin dör. Centralkommittén för Sveriges Kommunistiska Parti skriver:
”En stor och smärtsam förlust har drabbat hela den framstegsvänliga mänskligheten. Stalin är död. Vår tids störste folkledare och statsman, den socialistiska samhällsvetenskapens geniale mästare, kommunismens banérförare har gått ur tiden.”
Vid en minneshögtid över Stalin i Medborgarhuset i Stockholm den 9 mars 1953 håller C-H Hermansson (blivande partiledare) ett hyllningstal till den bortgångne diktatorn:
”Stalin är en av hela den mänskliga historiens största personligheter. Marxismen, den lära som Stalin behärskade med sådant mästerskap och som han vidareutvecklade till ett nytt och högre plan, förnekar ingalunda de stora personligheternas roll för historiens utveckling. Stalin förstod att ställa hela sin livsgärning i de framväxande, de progressiva, de oemotståndligt segrande krafternas tjänst. Därför blev hans liv så betydelsefullt för mänskligheten, därför blev han en gigant i den mänskliga utvecklingens historia. Att vara kommunist, det är att ha Lenin och Stalin till föredöme. Stalin är en av alla epokers mest geniala vetenskapsmän.”
1956 Sveriges Kommunistiska Parti får order från Sovjetunionen, där Krustjev är ny ledare, att Stalinkulten måste upphöra omedelbart.
1964 Carl-Henrik Hermansson (som höll hyllningstalet till Stalin elva år tidigare 1953) blir partiledare.
1967 Sveriges Kommunistiska Parti byter namn till Vänsterpartiet Kommunisterna.
1967 Maoistiska och stalinistiska ungkommunister bryter sig loss och bildar KFML, Kommunistiska Förbundet Marxist-Leninisterna, som senare byter namn till SKP, Sveriges Kommunistiska Parti.
1970 Några extra mycket maoistiska och stalinistiska medlemmar av KMFL/SKP bryter sig loss en gång till och bildar KFMLr, Kommunistiska Förbundet Marxist-Leninisterna, Revolutionärerna, som senare byter namn till KPMLr, Kommunistiska Partiet Marxist-Leninisterna, Revolutionärerna (eller nåt sånt).
1975 Lars Werner blir partiledare.
1989 Berlinmuren faller i november. (Anses som den mest symbolladdade händelsen i samband med öststatskommunismens fall.)
1991 Sovjetunionen upplöses, och Vänsterpartiet Kommunisterna byter namn till Vänsterpartiet.
1993 Före detta medlemmen av MLK, Marxist-Leninistiska Kampförbundet, Gudrun Schyman blir partiledare. Orsaken till att partiet byter ledare är att Lars Werner anses dricka för mycket!!! Snacka om att gå från askan in i elden.
2004 Blir Lars Ohly partiledare, han har bland annat sagt ”Jag representerar allt det som Sverigedemokraterna är emot”. Ljugit om att han spelat fotboll mot Nacka Skoglund, gjort klipp på bostadsrätt i Stockholms innerstad, haft barnen i privatskola och låtit sig opereras privat.
2012 efterträds Ohly av Jonas Sjöstedt, en man som är emot privata vinster i välfärden men själv inte hade något emot att som fullt frisk 40-åring softa för skattebetalarnas pengar i New York under 2,5 år. Sedan flyttade han hem och bosatte sig på Östermalm!!! Som han tyckte var en hemsk tråkig stadsdel och han hoppades att familjen så småningom kan flytta till en annan stadsdel.
– Pettersson mejlade herr Sjöstedt den 9 januari 2012 och frågade om han inte ville byta sin hemsk tråkiga lägenhet på Östermalm mot en liknande i det mångkulturella Rinkeby men Jonas har inte haft tid att svara…
Nåväl ett parti med den historien av kommunism, nazism och som idag flörtar med izlamister ska vara väldigt försiktiga med att kalla andra nazister…
Vänsterpartiets historia HÄR och HÄR
